Vilket solskydd är bäst?

Så då har jag grottat ner mig lite i det här med solskydd. Eller solskyddskrämer, to be precise. 

Ingen har väl undgått att kläder är hudens oslagbara solskydd. Men om du också vill sola ibland behöver du en kräm. Men vilken solskyddsprodukt är då bäst?

Nedan är en genomgång av solskyddskrämer baserat på kliniska tester. (Dvs viktigare saker än hur de luktar och smetar ut sig).

TL;DR? Klicka här!

 Let's dig in to it med fyra basfakta om solskyddets hur och varför:

1. Strålning från solen ger upphov till åldersförändringar, hudcancer och pigmentförändringar. = Dåligt.
   
   
2. Den kortare, energirikare sorten, UVB, ger dock solbränna och D-vitaminproduktion (Hurra!) men den stoppas lätt –t.om med ett fönster. (Dvs glöm att sola inomhus). (Suck).
    
3. Den mer långvågiga, sämre sorten, UVA, piercar mycket och går igenom fönsterrutor. (Ingen solbränna fast rynkor, alltså).
   
   
4. Eftersom du aldrig kommer lägga på ett så tjockt lager solskyddskräm som labratorierna använder vid tester, ska du tänka och satsa på spf 30 eller 50 oavsett om du egentligen vill ha spf 10 eller 30. (typ...).


5. Nano-partiklar är speciellt crappy när de når lungor och luftvägar. Håll dem därför borta från ansiktet. (No spraying!)

Och med det sagt: Välj dessa produkter när du ska köpa nytt solskydd:

• Välj alltid i första hand Änglamarks solskyddsprodukter. (Oh those test results!)
  
  
• I andra hand: Acos solskyddsprodukter eller Kids sensitive-produkter ur de andra vanliga märkenas solskydds-sortiment. (Rimliga betyg ändå).
  
  
• Never EVER buy these brands' solskyddsprodukter och förstör dina hormoner och/eller miljön (mer än solskyddsprodukter normalt gör). (...Undvik, alltså):
  
  Total skit
  
• Hawaiian tropic
  
• Nuxe
• Eucerin
• Nivea (bortsett från sensitive-serien)

 Ganska mycket skit

• Garnier (bortsett från sensitive-serien)
• Clarins
• L´Oréal

Sprayer får dåliga hälsobetyg över lag. 

Sammanfattning

Håll dig till Änglamarks eller möjligen Acos solskyddsprodukter. Simple!

•  Solskyddskrämen du köper ska ha UVA-symbol på sig (bara ett miffo väljer att bara blocka solbrännan och inte rynkorna)
  
  
• Don't do nano-partiklar (bl.a sprayer). Bad for you. Bad for everyone else.
  
  

Ja , och så var det ju det här med vargfrågan...

Bor du i stan lär du tycka om vargarna. Bor du på landet ...inte så mycket.  Och är du missnöjd med hur samhället fungerar –ja då har du säkert en mycket tydlig åsikt i frågan. Det har i alla fall forskningen om våra attityder till detta djur visat. 
OMG vad långt! TLDR –sammanfattning NU! 

För många landsortsbor är det egentligen inte bara vargen specifikt som man är missnöjd med, utan ser också frågan som ett solklart exempel på beslut tagna av "de där uppe"; långt bort som inte berörs av besluten i praktiken.
Dock skall det framhållas att det ju inte så roligt att hitta sina får eller hundar i kadaverform heller...

Fakta är i alla fall att lösspringande jakthundar inte är poppis hos vargarna, att viltstängsel inte hindrar de slugare av dem och att de inte är farliga för människor om de inte är sjuka, trängda eller skadade.

Lösningarna är dock oklara.
Hela frågans nyckel är, ur ett pragmatiskt perspektiv, att få till en lagom stor, livskraftig vargstam i landet med fräscht –icke inavlat– DNA som hellre jagar vilt än tamdjur. 
Och för att lösa den måste vi lösa 2 problem:

Problem 1: Tjuvjakten är rätt rejäl*. Myndigheter har ju svårt att sätta bra gränser och ange vilka djur som är bäst att skjuta när vargarna hela tiden visar sig vara borta.

Problem 2: Vargar är lika smarta och bekväma som vi. Finns maten i fina förpackningar (inrutade hagar) och de bara behöver lösa ett problem med att ta sig in, istället för en jäkla massa jobb med hitta byte, springa runt i maxfart i mindre smidig terräng, hoppas på att kunna fälla det, och allt det där, ja då är valet ganska självklart, eller hur? 

Alltså: Löser vi problemen i omvänd ordning mot hur de räknas upp här, tror jag personligen att det kommer gå galant! 
1. Fixa vargarnas lättja
2. Sluta skjuta fel vargar, så får du skjuta desto fler sen! ;)

TLDR:

Svårt att blamea vargarna för att de tar de fint paketerade tamdjuren när tillfälle ges, istället för att jobba hårt för maten, när de flesta av oss väljer shopping på Ica 10 gånger av 10 över slitet med självhushållning. Men ska vargfrågan lösas krävs krafttag mot vargarnas lättja! Fram med PT:s och pekpinnar. De måste lära sig!
...Och sen slutar vi skjuta när vi känner för det, så ska det nog lösa sig det här också.


*konkreta siffror saknas, men tecknen tycks tydliga.

Varför miljöfolk bråkar om kornas fisar.

Metan bidrar till växthuseffekten och är den mest problematiska gasen, näst efter koldioxid.

TDLR –ge mig sammanfattningen, please

Fisar är en av sakerna som avger metan.
Man räknar med att 60 % av Metangasen i atmosfären kommer ifrån mänsklig aktivitet (dvs jordbrukets kor och risodling till exempel, samt fossila bränslen och avfall).

40% kommer ifrån naturliga källor (såsom våtmarker och sjöar).

Den problematiska gasen är stadigt ökande i atmosfären och på lång sikt kommer den gå om koldioxiden. Så den behöver minskas, och då är det de där 60% vi kan angripa och jobba med.
Det är därför miljöfolk bråkar om korna.

Måste lösningen på just metanproblemet vara färre kor?

Det finns forskning kring kornas metanfyllda fisar som visar på att det foder vi utfodrar dem med har mycket att göra med saken (men självklart inte allt). –Men detta får jag skriva ner mer om när jag har tid.

TLDR

Kor fiser mycket och bidrar därmed till växthuseffekten. Miljöfolk försöker rädda värden på det sätt de kan –och alternativet hade varit att protestera mot risordlingar. Men det har Europa inte särskilt många av.

Utlänska flingor = bekämpningsmedel i frukosten

SVT och Testfakta undersökte livsmedel (flingor, linser och kikärtor) 2018. 7 av 15 innehöll glysfosat (dåååligt ämne som påverkar kroppen), vilket är förbjudet preparat i Sverige. Det vara bara produkter odlade i utlandet som åkte dit.

Yay! Svenska bönder gör bra stuff!
Heja svenska livsmedelsproducenter!


TLDR: Svenska råvaror i maten = bättre koll på vad du får i dig

Att både äta kakan och ha den kvar: Skogspolitik som fungerade...ett tag

Balanspunkten mellan vårt gemensamma, statens, ansvar för naturbevarande vs privatpersoners existensvillkor är på väg att sättas.

En segdragen följetong har under de senaste fem åren utspelat sig i de svenska fjällnära skogarna och domstolarna. Markägarna i Jämtland och Västerbotten (där de flesta privata skogsägare med denna skogstyp finns) har vägrats både avverkningstillstånd och ersättning för att ha skogen kvar, så det blev trassel.

 TLDR, ta mig till sammanfattningen

Staten blev nog överumplad när de därför 2017 plötsligt började lämna in avverkningsansökningar för skogen, och tvingade staten att officiellt säga nej –och ge dem ersättning. För även om staten verkade ha tänkt sig att skogarna skulle bevaras fanns de inte med som något prioriterat område i statens miljömål Levande skogar, och därmed inte riktigt i budgeten heller**. Äta kakan och har den kvar-strategin alltså.
Dock resulterade det i ett dilemma som berör oss alla: Pengar som avsatts för att skydda skogar i hela Sverige koncentrerades plötsligt till de fjällnära skogarna, och andra områden lämnades oskyddade p.g.a pengabrist. 

Nu, 2019, pågår fortfarande överklaganden för att få klara, prjudicerande domar från Mark- och miljööverdomstolen.

 

Situationen kan alltså ses som ett lite svårlöst dilemma, som ställer privatpersoners –i grunden– ekonomiska levnadsvillkor mot en nationell vilja att bevara rika naturvärdes-skogar som de är. Vi får hoppas att en bra lösning hittas, för självklart vill vi ju både ha kvar de vackra skogarna och betala dem som vårdar dem för deras insatser.

Bakgrundsfakta
Dessa marker kom att klassas som nyckelbiotoper och sådana skogar är i teorin fortfarande tillåtna att bruka varför det inte betalas ut någon ersättning för det. I praktiken blir de dock obrukbara då ingen på "trämarknaden" vill köpa virke från skogar med den stämpeln –och skogsägaren står med en investeringskostad som aldrig får ge inkomst tillbaka.

Den första dom som gjorde klart att nyckelbiotopsklassade skogar i fjällnära läge faktiskt inte var okej att avverka var Änokdomen som kom 2015.

TLDR

 "What goes around, comes around"
De senaste åren har tagit oss till en punkt där en balans mellan folkets/statens intressen och privatpersoners existensvillkor inom skogsnäringen nu är på gång att skapas. Vi, allmänheten och staten, vill självklart bevara våra vackra skogar och vår vildmark. Och ingen individ borde ensam stå för den ekonomiska kostnaden det kan innebära.

Så nu när staten trots allt har prövat att inte betala bevarandekostnaden, har de hamnat i ett lite jobbigt läge när berörda privatpersoner plötsligt sett en möjlighet att få ersättning.
Tyvärr får vi alla lida för statens miss då de berörda skogsägarnas –troligtvis helt berättigade– ersättning (överklaganden pågår ännu 2019), kommer att tas ifrån pengapåsen som skulle gå till att skydda andra skogar viktiga att bevara i Sverige.

Bättre planering nästa gång, alltså.





** Att de inte är påtänkta i budgeten för skogsområdesbevarandat är min egen slutledning av det jag läst.



 

Bräddning - orenat vatten som släpps igenom reningsverken

Det är en stor mängd vatten (miljontals kubik per år) som släpps ut i sjöar och hav utan att ha genomgått biologisk eller kemisk rening.

Värna om vattnet du sen dricker, duschar eller leker i och vattnar trädgården med. What goes around, comes around.

Detta vatten har alltså bara rensats på skräp men har kvar alla dåliga ämnen och bakterier -både naturliga och onaturliga.

 

Problem blir bl.a övergödning (av t.ex fosfor) och de hälsorisker bakterierna orsakar när de hamnar i dricksvattentäkter och vid badplatser.

 

Att det sker, är främst för att avloppsnätet vid stora nederbördsmängder får för mycket vatten att hantera, samt problem vid olika driftstörningar.

 

Det går aldrig att bygga bort bräddning, som du kan likna vid en säkerhetsventil eller nödutgång, men det skulle gå att få det betydligt mer miljövänligt.
 

Just nu (i början av 2017) verkar detta vara av lägre prioritet än andra avloppsåtgärder för att försöka stoppa just övergödningen, men sedan årsskiftet ska det i alla fall ske en utökad/noggrannare rapportering av reningsverken i frågan.

Hittintills är det dock problem med att veta hur mycket orenat vatten bräddning egentligen har släppt ut då dokumentation, rapportering oh statistiken haltat. 

 

TLDR: What goes around, comes around. Använd diskmedel och hygienprodukter du skulle tycka var okej att skölja munnen med. Det är det du förr eller senare kommer att göra.

Snus, annan tobak och det jobbiga med sådant i naturen

Vi börjar i omvänd ordning här tror jag...

TLDR: Snus, cigaretter och tobak gör sig bäst (och med 'bäst' menar jag 'ovillkorligen'; 'utan minsta lilla lazy ass undantag') i soppåsen bland de brännbara soporna.

Tungmetaller är extra jobbiga om de hamnar i våra vatten.
Bild från Kungsbacka kommun

The story behind this amazing fact

Snus, cigaretter och tobak innehåller tungmetallen Kadmium som inte naturen klarar av att bryta ner. Detta innebär att precis likt andra jobbiga ämnen i stil med PCB, DDT och resten av våra dumma -at the time probably geniala- idéer som vi nu inte blir av med, skapar kadmium problem för de människor som nu eller i framtiden vill bygga på, äta av dess grödor eller på annat sätt umgås med jorden på platsen där ämnena hamnat.


Läs mer: (Kadmium-artikel) eller på bland annat Naturvårdsverkets sida om kadmium